Det gör mig galen, så arg, det får mig att slå knutna nävar i varje vägg jag ser! Att ett förflutet kan ge klarna bilder, att ett förflutet kan förstöra någonting får mig att bli helt knas, att ett förflutet kan få tårarna att rinna. JAG ÄR INTE SOM ANDRA, JAG ÄR ANNORLUNDA. Det är inte alltid så bra längre, jag ser inte någonting bra alls i det längre. Jag såg min spegelbild och förstod att jag måste ändra på mig nu. Jag kan le påriktigt idag, jag kan skratta för att jag lever men det är inte det jag ser. Jag ser någon som måste släppa ett förflutet innan saker förstörs påriktigt denna gången. Jag tar ett varv och springer, tror att tankarna ska försvinna men fuck it, det kommer nya, tankarna om att jag förstör så jävla mycket på grund av att jag är en tankspridd jävel. Tänker inte alltid på det bra, tänker ibland på det jag borde glömma vilket jag nu ska göra. Jag ska nu ställa mig rakryggad utanför dörren och slå tillbaka för varje slag jag fick ta. Jag ska stå stolt och aldrig ta ett steg bakåt igen, jag ska framåt nu. JAG SKA ALDRIG STANNA UPP. Nu är jag trött på att backa, trött på att ta skit. Trött på att se det såhär, trött på att tänka såhär. Jag lever nu i nutiden och tankarna som fanns då, åt helvete! Jag har tröttnar så grovt nu. Tack för mig.