There's nothing like us, There's nothing like you and me,

ph: jag
 
 

Nu var jag hemma från gymmet. Idag satsade jag allt på armarna men även lite på magen. Avslutade passet med att ramla i trappan med 20kg vikt mot bröstet. Det var riktigt obehagligt men jag lever än. Klara och Linnea samt personal var snabbt framme hos mig och Linnea ringde älskling som var där på 3 minuter. Tackar dom tusen gånger om. Nu mår jag bättre. Blåmärke och skrapsår på armbågen, benet, litet på ryggen, värk i ryggen och foten pulserar och värker, men jag hoppas på att det går över inom kort. Åkte med hem till älskling en sväng förut sen hämtade mamma mig och nu ligger jag hemma i sängen. Tänkte faktiskt knäppa på Paradise Hotel och slappna av allt jag bara kan. Vi får höras mer imorgon. Hejdå:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0