Hat

Jag tycker det är så jävla tråkigt och det gör ont att bli behandlad som skit dagar in och dagar ut. Jag borde inte skriva det här på bloggen men jag orkar inte bry mig längre. Är det bara ett tonårsbeteende du har eller är det såhär du kommer vara. Du ska veta att det är inte kul längre att du ständigt har ett sådant sätt mot mig, du gör mig riktigt ledsen och för mig känna mig dålig och falsk som du sa att du var. Som jag sa, jag borde inte skriva det på bloggen, inte såhär öppet men du har sårat mig tillräckligt nu så jag lägger inte energin på att hålla det inom mig längre. Jag ställer upp för dig hela tiden, lånar ut dina saker, låter bli att bli sur när du tar mina saker utan att jag vet det, låter dig vara även när du gör sönder mina saker som tex mina skor du fick låna för att jag ville vara snäll mot dig. Du får mig att känna mig helt jävla värdelös och det var därför jag höll mig på sidan i några dagar. För att du skrattar mig i ansiktet när tårarna rinner. Jag hoppas att detta bara är en tonårsbeteende för detta klarar jag snart inte av längre, jag sjunker till botten och dit vill jag inte igen. Det är som om alla rullar ut röda mattan för dig, kysser dina fötter och bär dig dit du ska men ändå visar du inte tacksamhet. " Säger jag att du inte får låna dom får du väl damp på mig" 
- Ja det får jag.
Vad är det för något. Jag är alltid rädd för att säga saker till dig för du blir sjukt arg på mig då även om jag har rätt i det jag säger, och det är väl inte okej, att jag känner mig rädd? Det är så jävla fel. Nu är jag så trött på dig att jag vet inte hur jag ska göra. Du har fått mig att slå sönder en vägg, göra sönder glas, sparka i saker, slå sönder mina händer, men ändå stannar du inte upp. Ändå tänker du inte efter. Du säger att jag är falsk och  dålig för att jag inte gör allt du säger åt mig att göra. Hur kan du säga så när jag i slutet gör allt du säger, när jag äntligen lyder dina order, hur kan du? Jag har gått igenom ett helvete, kämpat för att stå upp idag och när jag äntligen står så bryter du ner mig när du egentligen ska hålla upp mig. Jag förstår inte, jag förstår inte heller varför ingen sätter en punkt på det beteendet för det är inte bara jag som reagerat. Kom på varför. Ni andra är så sjukt fega, så jävla rädda för allt, så ni fortsätter bära henne dit nu vill. Fyfan är mitt sista ord..Fyfan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0